Korphult på Halleberg.

Världen sover fortfarande ruset av sig. Det är nyårsdagen 2026 och gryningen dröjer sig kvar när jag parkerar bilen på Halleberg. 

Jag går förbi Kungens kök. En lunchplats för Oscar II och även Gustaf V. Gurra körde på en bit in på 1920-talet. Källarmästare Strömmers på stadshotellet fixade maten. 

När bilarna möjliggjorde snabb transportering till Fagerhult var det slut på ätandet på denna vackra plats. Här låg även torpet Kasan en gång i tiden. Jag ber om att få återkomma till detta i ett annat inlägg. 

Stigen ringlar sig längs Hallsjön. Stenmurar löper lite här och var. De flesta är rester från tiden då området agerade plantskola. 

Skogen är som den är på berget. Trolsk. 

Det öppnar upp och jag står på platsen där Korphult eller Garphult som man sade 1659. Garp är ett gammalt ord för korp. 

Här har kända brukare som Jon Pehrsson, Jonas Nilsson och Bryngel Arvidsson huserat under 1700-talet. 

Ur ett protokoll från 1788 står skrivet att inget av Bryngel på Korphults barn kunde läsa i bok och fadern var för fattig för att hålla dem i skola. Den gossen som ansågs vara mest bildbar hölls i skola och lovades kost och logi av Zakarias i Skrivaregården för att sedan kunna lära sina yngre syskon läsandets konst. 

En annan berättelse som skär i hjärtat är när det för väldigt länge sedan, en julaftons kväll, knackade på dörren till Änden, en gård nedanför Halleberg. Utanför stod ett par barn med en kruka och bad om glöd för elden hade slocknat uppe på Garphult. 

Vad var det som tvingade dessa barn att gå denna väg i smällkalla vintern? En tur på nästan 3 kilometer i vintermörkret. Någon tragedi hade med all säkerhet inträffat i den dragiga ryggåsstugan med stampat jordgolv. 

Tjärstenen finns kvar att beskåda. Där tillverkade man tjära för husbehov. Tjära användes till det mesta. Smörja, medicin och annat. 

Man fyllde en gryta med ved, vände den upp och ner, tätade med lera men sparade en öppning där tjäran kunde rinna ut. Jag undrar när det senast kokades tjära på denna sten? Ingen har bott på platsen sedan 1830. 

Jag vänder hemåt. Kanske tar jag en tur genom  Bokedalen och letar efter torpet Draget. Källaren lär finnas kvar. 

Gott nytt år!




Spisröset efter torpet Korphult. 


Tjärstenen på Korphult. 









Kommentarer

Populära inlägg